Nu slog det mig igen. Jag fyller alltså 30 om tre veckor! 30 jävla år. Jo, en liten kris har jag nog...

Dagen började skit men slutade helt underbart! Min lilla Åsof är hemma igen! Välkommen hem! Jag är väldigt glad just nu! Oj, bara utropstecken överallt!!!

Vilken dag det har varit. Har haft en av mina lärare i lilla skolan idag. Hon observerade under min lektion, för att se hur jag skötte mig. Hur gick det då? Jag vet inte. Hon tyckte att jag kunde ha större inlevelse för att fånga barnens intresse. Men jag tyckte nog att de verkade intresserade av mina uppgifter, trots att jag inte förställde rösten eller sprang omkring hojtandes i klassrummet ena stunden och viskandes i andra. Jag har alltid så höga krav på mig själv och jag blev lite besviken över hennes uttalande. Fast ändå tyckte jag att det var en givande lektion där både jag och eleverna lärde mig något.
Hon hade ju bra saker att säga också, men det är inte dom jag kommer ihåg nu. Frågan är om jag någonsin kommer bli den där roliga läraren som är som en teaterapa? Och vill jag det? Nä, jag tror inte det passar mig.
Min hjärnan innehåller så många funderingar nu och jag vill gärna veta var öppningen sitter så jag kan släppa ut några.
Men men, om tre veckor ligger jag förhoppningsvis på en härlig strand med en Johan bredvid mig. Om inte något oförutsägbart skulle inträffa förstås.
Pessimist? Ja, visst!!

Nu känns det bättre. Vaccinationen gick bra men kostade 420 kr! Denna resan har gått på en del och då har jag ändå inte betalat något på själva resan. Johan behöver inte ta nån spruta, jag tror han har fått alla som finns att ta.
Ska nog lägga mig tidigt ikväll för imorn kommer min lärare och tittar när jag har lektion. Det är lite nervöst och jag har ju inte gjort det lätt för mig heller. Jag hoppas bara att de små liven är lika snälla mot mig som de var idag när jag hade dem. Jag kände mig som en riktig lärare idag! Det kändes hur bra som helst.

Ska strax ner på stan och vaccinera mig. Jag vill inte! Jag är så nervös inför den här resan. Jag tror att jag kommer att bli sjuk så hela resan blir förstörd....denna gången också. Jag får lite panik när jag tänker på det. Men det finns inget jag kan göra åt det annat än att glömma det som varit och tänka i nuet. Men hur fan gör man det?

Trött och förbannad

Ingen bra dag idag. Känner mig så himla trött, förbannad, irriterad på mig själv, stressad, jag oroar mig för pengar och har ständigt dåligt samvete. Det dåliga samvetet är på grund av skola och vänner. Det är så mycket jag vill göra men jag hinner inte med och orkar inte heller. Jag är dålig på att höra av mig till mina vänner och känner mig egentligen som en skit just nu. Och jag har så mycket skolgrejer som hänger över mig så jag vet inte vart jag ska börja. Så jag gör som jag brukar göra i sådana situationer, jag börjar lite på allt istället.
Just nu känner jag att det är lite för mycket.
Det är inte roligt att heta Jenny idag...

Har varit dålig på att uppdatera denna veckan, men jag har varit helt slut. Är ute på min praktik nu och det är kul men jag är skittrött när jag kommer hem. Har haft några lektioner nu och en av dom gick hyfsat och en annan gick inte alls. Men annars går det bra. Jag tror det kan vara ljudnivån som gör att jag blir så trött och att börja åtta varje dag! Herregud jag är ju student nu för tiden, då börjar man tidigast nio och det är tidigt. Jag får njuta av att vara student för sen blir det ju annat när jag börjar jobba på riktigt.
Helgen blir lugn, städa och plugga och det känns gött att jag bara ska vara hemma.

Att nån man älskar kan göra en så jävla förbannad, är inte det fantastiskt?

Uppe i ottan

Nu ska jag strax åka iväg till Göteborg igen. Fy fan vad roligt det INTE ska bli. Orkar inte med kaoset plus att jag har sovit uselt inatt. Vaknade vid fyra och kunde inte somna om förränn närmare halv sex. Jag är riktigt trött nu med andra ord. Men det är bara att köra.
Hoppas ni har en roligare dag framför er!

Idag var jag och Therese på kommersen i Göteborg och sålde lite skit. 400 tjänade jag och det är jag jättenöjd med. Vi ska dit imorn med och jag vill verkligen inte. Visst är det skönt att bli av med lite saker men så kul var det inte. Men det är rätt otroligt vad folk köper (och säljer) konstiga prylar och det är rätt otroligt vad folk är snåla och fräcka. Och vilken panik det var ett tag. När vi hade stått i 40 minuter var vi omringade av köpsugna snålisar som prutade för fullt och jag glömde av vilka priser jag hade sagt till folket, det blev lite kaos. Nej, det här är verkligen inte min grej. Får väl se hur det går imorgon, kanske inte säljer nåt då. Men det gör egentligen inget, jag har ju sålt mer än vad jag vågade hoppas på.

Och vad har jag gjort sedan jag kom hem? Jo, legat i soffan och tittat på "Sex and the city" i fyra timmar. Det är för jävla dåligt!

Ska det inte gå över snart? Deppigheten?! Jag borde vara nöjd och glad eftersom jag pallrade mig iväg till träningen både idag och igår och har nu en go träningsvärk. Men nej då. Just nu är jag bara så grymt trött på att vara ensam och jag vågar knappt tänka på hur mycket jag saknar Johan för då kommer hjärtat spricka och andnöden kommer tillbaka. Så jag försöker att inte tänka på det för att det helt enkelt är för jävla jobbigt. Men ibland är det svårt och ikväll är ibland.
Jag tror jag går och lägger mig med en härlig bok. Har börjat läsa Vivika Lärns böcker om folket på Saltön och jag älskar dem! Alltid nåt!

Vet ni förresten?! Idag är det fyra veckor kvar tills Johan kommer hem. Han har varit borta över hälften av tiden nu, 4 ½ vecka. Det går bra det här. Fast just nu är det tjejvecka på gång och då är jag alltid lite extra känslig. Gråter för allt, sorglig musik på radion, av att det är vackert väder ute, teven, ja allt får mig att bli lite extra deppig just nu.
Men jag är inte orolig! Det går över.

Hur ser min fredag ut?

Middag vid datorn samtidigt som jag lyssnar på "Christer" i P3. Sedan blir det träning och sen hem och mysa i soffan, äta naturgodis och titta på "Så ska det låta". Visst lever jag ett spännande liv?!

Bilder från 80-tals festen

Jag snodde bilderna från Maddes blogg. Har ju fortfarande ingen kamera. Festen var rolig, trots att den slutade lite tvärt!

Jag höll på att krocka rejält i lördags. En tanta körde ut rakt framför mig så jag fick panikbromsa och väja. Hon såg mig inte! Riktigt jävla otäckt var det och jag var alldeles skakis efteråt. Jag stannade till med bilen för att se om tanten stannade, men det gjorde hon inte. Men däremot gjorde bilen bakom mig det och kom och frågade hur det var med mig. Han hade ju sett allting och som tur var så låg han inte så nära mig för då hade han kört rakt in i mig.
Därför gillar jag inte att köra bil, för alla idioter där ute.
Min sista tanke innan jag trodde det skulle smälla var "nej, jag vill inte krocka jag ska ju sälja bilen....". Det var inget liv som passerade i revy direkt.

Nu mår jag dåligt. Läste det här på aftonbladet. Men Johan hann skicka ett mail innan jag läste och förklarade att han mår bra. Men jag blir ändå så jävla nervös, för det kan ju hända fler gånger. Jag pallar inte det här mer och det är ändå fem jävla veckor kvar. Nu mår jag illa.

Jag blir tokig! Min mail fungerar ju inte sen en vecka tillbaka och som om det inte vore nog med tekniska missöden så fungerar inte teven nu heller. Jag håller på att bli tokig! Jag vill inte bo själv längre och behöva fixa såna här saker. Allra helst inte när det är Johan som har kopplat in på sitt sätt för att blablabla, jag brukade sluta lyssna när han förklarar varför han gör sina specialgrejer. Hade jag lyssnat så hade det ändå inte hjälpt mig idag eftersom jag ändå inte hade kommit ihåg hur man gör.
Jaha, vad ska jag göra ikväll då? Inte se på teve i alla fall. Och ja, jag vet att det finns större problem i världen. Men just nu är detta mitt stora problem.

Nu har jag avverkat 37,5 högskolepoäng, bara 172,5 kvar! Det går framåt och jag blir bara smartare och smartare.
Fast det var inte så smart av mig att inte elda hemma igår- för nu är det svinkallt inne! Men men, ge mig några högskolepoäng till så blir jag smartare och gör aldrig om det misstaget igen...

Trött

Idag är jag inne på min tredje sprayning på skorna. Och det ser fortfarande för jävligt ut, kanske lite bättre men ändå inte okej. Men jag ger inte upp än! Jag ska lösa detta på nåt sätt. Fast inte ikväll. Är så himla trött och vill bara sova.
Imorgon är jag ledig. Så jäkla skönt. Ska ner på stan lite snabbt och till biblioteket sen ska jag bara mysa hemma och ladda mentalt inför festen på fredag. Ska bli så jäkla kul. Är riktigt nöjd med mina kläder faktiskt. Ska försöka lägga upp bilder på något sätt.

Fattar ni förresten att det snart är påsk?
Vilket meningsfullt inlägg detta blev. Det är härligt att jag kan berika er med mina viktiga funderingar. Varsågoda!

Jag vill bara vara hemma idag. Ska det vara för mycket begärt? Fast jag vet inte vad jag ska göra här hemma egentligen.
Igår var jag på jakt efter ett par gula pumps som jag ska ha på fredagens 80-tals fest. Hittade jag några? Klart jag inte gjorde. Jag har varit inne i varenda skoaffär i hela den här jävla stan men det fanns självklart inga nånstans. Det kanske inte är inne med sådana nu. Men jag hittade ett par andra billiga pumps som jag har spraymålat gula. Nu ser de för jävliga ut, måste nog spraya flera gånger. Vilket jobb för en endaste fest. Men vad gör man inte?!

Fick ett roligt besked idag när jag skulle deklarera. Jag ska ju få tillbaka lite pengar och det visste jag ju sen innan, men nu hade de lagt på lite mer pengar som inte var med i uträkningen från början. Det är ju trevligt!

Sen igår ringde de från Borås stad angående sommarjobb som jag har sökt. Men nu har jag ju redan jobb så jag fick tacka nej. Men det känns ju alltid trevligt att man är en tänkbar kandidat.

Har varit och lämnat blod nu och kommer hem med armar som en nåldyna. Tre gånger har de stuckit mig idag! Och jag som är spruträdd. Jag kände med en gång när jag kom dit och fick en tjej som jag har haft en annan gång. Och det var ingen trevlig erfarenhet...den gången heller. En person som har satt en nål i min arm och håller på och mäckar ska inte, och då menar jag verkligen INTE, utropa OJ! Det gjorde hon förra gången och jag blev bara liiiite nervös. Henne hade jag alltså idag och i för sig var det inte hennes fel att det krånglade idag. Eller jo, hon lyckades sätta nålen lite kasst så inte blodet rann ordentligt så min apparat började tjuta.
Men det var inte det värsta. Utan de mätte mitt hb och jag hade för lågt så då var de tvungna att ta ett till blodprov. Givetvis missar de en åder vid första sticket så det fick bli ett tredje. Tre personer har varit och stuckit en nål i mig idag!
Varför utsätter jag mig för detta? Någon?

Min mail fungerar inte! Jag blir tokig. Tänk om det ligger något intressant och bara väntar på att bli läst av mig.
Lite nervös är jag också, ska iväg och lämna blod igen. Varför pinas kan man ju fråga sig. Men jag tycker att det är vår förbannade skyldighet att bli blodgivare! Sen vill jag bättra på min karma lite också kan jag tillägga. Jag tror det behövs. Men nu när jag tänker efter så tror jag inte det fungerar så. Ska man bättra på sin karma så ska det nog vara omedvetet för att det ska räknas. Annars gör man ju saker enbart för sin egen skull och meningen är väl att man ska hjälpa andra.
Fast hjälper vi inte ofta andra för att vi själva ska må bra? Är alla människor i grund och botten själviska som tänker på sitt eget välbefinnande först och om det resulterar i att man behöver hjälpa andra så gör man det?

Vår!

Idag är det vår ute och hädanefter måste jag komma ihåg att stänga munnen när jag cyklar.