Att vara mamma

Jag trivs verkligen i rollen som mamma och jag älskar denna lilla tjej över allt annat. Men vart tog Jenny vägen? Allt är inte så enkelt som det var förr, utan nu har man en annan människa att tänka på. Att vara spontan är inte att tänka på, här måste allt planeras in i minsta detalj. Och den här ständiga oron som jag går och bär på. Är så fruktansvärt rädd att det ska hända henne nåt, nästan sjukligt rädd. Jag vägrar bli en hönsmamma, men jag tror dessvärre att det är för sent. Idag är vi ensamma här hemma och ska ha det lite mysigt med bad för Bonnies del. Är dock lite orolig för att bada henne själv, sist tappade jag i henne i vattnet. Då fick Johan komma och trösta oss båda två. Men man måste upp på hästryggen igen, är det inte så?!
Jag får gaska upp mig nu...